Skärmavbild 2015-12-15 kl. 22.13.12

Att tolka medeltida illustrationer

Eftersom andelen fynd av kläder från medeltiden är begränsade behöver vi reenactors ofta förlita oss på målade bilder från tiden för att skapa oss en bild av hur kläderna såg ut. Väldigt många av de illuminerade böckerna från medeltiden är biblar (men inte alltid), vilket betyder att de bilder vi tittar på är illustrationer till några av historiens mest kända personer. Så hur påverkar det egentligen vår tolkning av kläderna?

Många har nog inte funderat så mycket på det, men det kan vara värt att göra det. Bibelillustrationerna är nämligen fyllda av symbolik som ibland gör att kläderna inte alls ska återskapas som en del av ett medeltida mode. Så hur ska vi då kunna göra den bedömningen?

Jo, vi måste lära oss att tolka bibelbilderna. För det krävs det att vi kan historierna i bibeln och kan identifiera vem det är som är på bilden. När vi vet vem personen är på bilden så kan vi också analysera och fundera kring vad den personen egentligen står för. Frågan man då får ställa sig själv är: Vill jag stå för samma sak som den personen?

Men alla bilder är naturligtvis inte från bibeln, vilket bara gör allt mycket mer komplicerat. Då och då dyker det upp bilder som inte är bibliska, men som ändå är fyllda av symbolik. Därför är det viktigt att veta vilket sammanhang bilden är tagen ifrån för att kunna göra samma välgrundade tolkning som vid bibelbilderna.

På frågan om man vill stå för samma sak som personen är bilden kommer svaret kunna vara både ja och nej. Allt beror på. Bilden kanske visar en rik och mäktig person, och är det det som man vill återskapa är det ju bara att köra. Men kanske visar bilden en person som är virrig och som gjort något tokigt. Vill man då gestalta det? Eller ännu viktigare – om man gestaltar det, visar man då verkligen en trovärdig bild av medeltiden?

För det är ju det som det handlar om i slutändan: Att visa en trovärdig bild av medeltiden. Vi reenactors är pusselläggare. Vi har några bitar här och där och får gissa vad som finns där emellan för att kunna se hela bilden. Det viktigaste då är att våra gissningar är välgrundade och välanalyserade. Vi kan inte göra som vi vill, även om det ibland hade varit både roligare och bekvämare.

 

— v —

Ska vi ta några exempel?

 

Skärmavbild 2015-11-29 kl. 12.00.06

Speculum humanae salvationis, ca 1360

Det här var lite lustigt. Vad har de på sig? Gubben ser ju ut att ha en pälsväst på sig och kvinnan ser ut at enbart ha en klänning med vida ärmhål på sig. Visst är det brösten som tittar ut. Och vilken konstig hatt hon har på sig. 

Den här bilden kan vid första anblick se väldigt konstig ut – och det skulle nog de flesta reagera på. Mannen har på sig något väldigt udda jämfört med vad man kan tolka som modet i det här manuskriptet. Kvinnan har visserligen på sig en klänning med helvetesfönster (dvs vida ärmhål), men har inget på sig under. Hon ammar ju en liten bebis samtidigt som hon sitter och spinner. Hur ska man tolka den här bilden?

En väldigt bra början är att ta reda på var bilden visar. Detta är en bild från bibelhistorierna, den visar nämligen hur det blev för Adam och Eva när de lämnat Edens lustgård. Men hur ska vi kunna veta det? Ja, det kan vara väldigt svårt att veta. Därför kan det vara smart att titta på bilderna som kommer före och efter, de kan ge en bild av sammanhanget. På sidan före den här bilden dyker denna välkända bild upp:

Skärmavbild 2015-11-29 kl. 12.06.20

Ringer det en klocka? Naturligtvis. Här ser vi ju Eva ge Adam ett litet äpple och vi vet ju alla hur det gick efter det. Men med denna vetskap, hur ska vi tolka vår första bild, den där Adam har en pälsväst och Eva visar brösten?

Vi vet att Gud inte är särskilt glad efter att Adam och Eva ätit av kunskapens frukt. Adam bestraffas genom att marken förbannades och han skulle bli tvungen att bruka jorden och slita för att få bröd. Eva bestraffades med att graviditeten och födelsen av barn skulle bli svår och smärtsam samt att hennes man skulle råda efter henne. Bilden visar den här tiden efter Edens lustgård. Både Adam och Eva får slita och kanske visar kläderna på att de lever i en tid som präglas av oreda. Klart är i alla fall att de inte ser ut som ”vanliga” människor gör och därför bör man kanske tänka en extra gång till innan man kör på med en pälsväst eller klänning utan mellanklänning.

 

— v —

Skärmavbild 2015-11-12 kl. 22.19.06

”Romerska Berättelser” eller ”De Sju Visa Mästarna från Rom”, sent 1400-tal.

Meh, kolla! En tjej med underkläder! Och jag som alltid fått höra att kvinnor inte hade trosor (vilket såklart är helt ologiskt med mens och så). Här ser man tydligt att tjejer kan ha trosor. 

Den här bilden har stötts och blötts flera gånger, bland annat av Sarah på Som när det begav sig, och av Andrea på bloggen The Vulgar Crowd. Vid första anblick ser det onekligen ut som två kvinnor, varav en drottning, som gripits av någon anledning och förts fram till en kung (med tanke på krona, äpple och spira). Kan vi då tolka det som att kvinnor hade tangaliknande trosor?

Mja, sammanhanget säger något annat. Den här bilden kommer inte från bibeln, utan från en berättelsebok som heter ”De sju visa mästarna från Rom”. Drottningen på bilden är en kejsarinna som har försökt att förföra sin styvson. Hon misslyckades men försökte då att anklaga honom för våldtäktsförsök. Kejsarinnan blir avslöjad och vid då avslöjas det också att hennes tjänare i själva verket är en man och hennes älskare. Allt går ju att se på de manliga brokorna som han har på sig.

Tolkningen att det här skulle vara en kvinna med blå underkläder blir ju då helt fel. I själva verket symboliserar ju brokorna att det är en man – och poängterar det absurda i att kvinnor skulle bära brokor. Det finns fler bilder av det här slaget (se blogglänkarna ovan) och alla bygger på att kvinnor med underbyxor är något tokigt. Den reenactorkvinna som vill ha brokor får leta vidare efter källor.

Hur ska man då veta att det är just det här som bilden berättar? Vi kan inte riktigt förlita oss på att bilderna före och efter ska ge oss en hint, och det kanske inte är så enkelt att läsa i boken. Då kan man titta efter andra saker i bilden som kan berätta om vad som händer. Jag reagerar på en sak: älskaren i kvinnokläder har långa spetsiga skor på sig. Nu är jag inte helt inläst på modet under slutet av 1400-talet, men vad jag vet om just långa spetsiga skor så är det att de fynd man har gjort i de allra flesta fall är stora storlekar. Dessutom har kvinnor nästan aldrig långa spetsiga skor på sig på bilder (vilket till störst del handlar om de långa kjolarna, kvinnornas skor syns sällan). Tittar man på de andra herrarna på bilarna så ser man att de också har långa spetsiga skor. Kanske är skorna ett tecken på att det är en man som det handlar om.

Jag ska ärligt säga att jag vet för lite om 1400-talets mode för att säga detta med all säkerhet, men principen är att man kan dra nytt av att titta noggrant på bilden. Kanske finns det något mer i bilden om du bara tittar en gång till.

— v —

Skärmavbild 2015-11-29 kl. 13.47.46

Bild från altarskåpet i Burs kyrka på Gotland, 1400-tal.

Hon till höger må se lite deppig ut, men hon har i alla fall ett riktigt fint bälte. Stort och svulstigt, precis så som jag gillar det. Så vill jag också se ut. 

Den här bilden kommer från ett alteraskåp som står i Burs kyrka på Gotland. Bilden föreställer de fåvitska jungfrurna från Matteusevangeliet. Berättelsen är sådan att tio jungfrur väntar på att ett brudpar ska anlända och slå följa med dem till bröllopsfesten. De har alla en oljelampa med sig och medan de väntar väljer de fem klocka kvinnorna att släcka sina lampor för att spara på oljan. De fåvitska, okloka, kvinnorna låter lamporna brinna tills oljan tagit slut och somnar sedan i mörkret. Därför märker de inte när brudparet sedan kommer och missar festen. Så hur ska vi kunna veta det?

Det är naturligtvis svårt och bilden ger inte så många ledtrådar. Jag har sett att de fåvitska jungfrurna på flera tillfällen har kronor som sitter på sniskan. De har det på den här bilden, men här är ett annat exempel.

Vad finns mer att reagera på? På den här bilden skulle jag säga bältet. Det stora bältet är inte helt tokigt för perioden, men på en kvinna blir det fel. Ett sådant bälte har riddare, inte kvinnor. När något sticker ut så mycket så bör man reagera och fundera.

— v —

 

Skärmavbild 2015-11-12 kl. 21.34.03

Codex Manesse, 1300-1340.

Oh, vilken spetsig och spexig hatt! Den var ju rolig och skulle piffa upp min dräkt. Och titta där! Där dök den upp igen! Då måste det betyda att det var en vanlig hatt och helt okej för mig att bära!

Så vad vet vi om den här bilden? Eftersom det är hatten som är det intressanta i sammanhanget så kan man ju börja med att fundera på vad vi vet om spetsiga hattar. Spetsiga hattar brukar nämligen vara ett tecken på att personen är en jude. Under medeltiden var spetsiga hattar ursprungligen ett judiskt mode, men i vissa delar av Europa efter 1215 blev den spetsiga hatten något som alla vuxna judiska män skulle bära för att visa att de var judar.

Är det här en bild från Bibeln? Nej, det är det inte. För precis som vi konstaterat innan så mittibland alla bibelillustrationer finns det också böcker med fina bilder handlar om andra världsliga saker. Då får vi fundera vad vi vet om själva manuskriptet.

Codex Manesse är en antologi med dikter från runt 135 olika poeter. Varje poet finns med  i boken med ett porträtt och de ordnas upp efter deras rang i samhället. Ganska långt bak i boken dyker vår bild, och vår poet, upp. Han heter Süskind från Trimberg och var en judisk poet som skrev sex dikter till Codex Manesse. På den här bilden kan man se poeten berätta om sin intention att lämna hovet för att leva enkelt som ”de gamla judarna”.

Utifrån all den här information kan vi börja analysera vad det är personen har på sig för kläder. Utifrån våra kunskaper om mode på tidigt trettonhundra tal kan vi konstatera att Süskind inte direkt är ett modelejon. Personerna i mitten av bilden däremot, de är moderiktiga i sina långa kjortlar och korta page-frisyrer. Längst till vänster sitter troligtvis en biskop. Det kan vi se hans biskopsstav (även om han inte har en mitra på huvudet). Eftersom vi vet att Süskind på den här bilden berättar att han vill leva som de ”gamla judarna” skulle man kunna tänka sig att han bär traditionella judiska kläder. Om det stämmer kan jag inte svara på, mina kunskaper om traditionella judiska kläder under medeltiden är väldigt små, om inte helt icke-existerande.

 

— v —

 

Vad ska vi då tänka på?

1. Vem är det?
Har du tagit reda på vem det är på bilden? Kan det säga dig något om vad kläderna egentligen har för betydelse? Vet du vem det är så vet du också vad personen står för. Då kan du göra en bra och välgrundad tolkning av bilden och bestämma dig om du vill återskapa klänningen, bältet eller vad det nu än kan handla om.

2. Vad vet du om plagget sedan tidigare?
Är det här första gången du ser det här plagget? Då kanske det är något udda. Säger tio manuskript en sak och ett en annan ska du ta det säkra kortet och köra på det som finns i de tio manuskripten. Är det något udda du vill återskapa bör du vara extra noga med att ta reda på bildens sammanhang. Det allra bästa är att hitta samma sak i två olika manuskript.

3. Kan du stå för det du återskapar?
I slutändan ska du göra som du vill och så länge du har funderat och resonerat kring dina beslut så är det okej. Däremot bör du vara beredd på att att kunna motivera dina val. Så länge du har funderat kring dina beslut och val, då kommer du inte ha några problem med att förklara dig.

Categories: Blogg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *